Jämställdhetsombudsmannen, som ofta förkortas JämO, är en forna myndighet i Sverige. Det betyder dock inte att de uppgifter som JämO utförde inte längre utförs, bara att JämO tillsammans med andra myndigheter som övervakade diskrimineringslagar slogs ihop till en enda myndighet år 2008: Diskrimineringsombudsmannen.
Jämställdhetsombudsmannen bildades redan år 1980, och den första innehavaren av den titeln var Inga-Britt Törnell, som tjänade som JämO i sju år, fram till 1987. Jämställdhetsombudsmannens ansvar bestod i huvudsak av att övervaka tillämpningen av fyra olika lagar som rörde jämställdhet: jämställdhetslagen, lagen om likabehandling av studenter i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt lagen om förbud mot diskriminering gällande könsdiskriminering. Den sistnämnda lagen lades till i JämO:s ansvarsområde den 1 juli 2005.
Förutom tillsyn över dessa lagar ingick dock även andra uppgifter i Jämställdhetsombudsmannens uppdrag. Myndigheten skulle till exempel bidra till att information om dessa lagar nådde ut till så många som möjligt genom att informera och bilda opinion, och man skulle verka aktivt för att främja jämställdheten i alla skolväsen och lärosäten i Sverige samt i arbetslivet. Det kan tyckas vara en omfattande uppgift, men omfattande var också myndighetens anslag från regeringen, som år 2006, två år innan myndighetens sammanslagning, låg på 27,9 miljoner kronor.
Sammanlagt hann fem personer inneha posten som jämställdhetsombudsman. Kanske hade det bara hunnit vara fyra, men Claes Boström, som var JämO mellan år 2000 och 2007, lämnade sitt uppdrag i förtid, vilket betydde att Anne-Marie Bergström klev in och övertog posten under det kvarvarande året.
Vissa saker kan dock varken JämO eller den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen hjälpa med; om man till exempel inte får ett jobb på grund av att man var för nervös under intervjun är det inte ett fall av diskrimingering, utan ett personligt problem som man själv måste ta tag i. En vanlig anledning till att man är nervös vid situationer som arbetsintervjuer är att man inte är bekväm med sitt eget utseende. Lyckligtvis kan det i många fall åtgärdas – om man till exempel lider av att man har sneda tänder kan man få hjälp med tandreglering. Om man fortfarande inte får ett jobb efter det kan man börja fundera på att kontakta Diskrimingeringsombudsmannen.