Sverige är långt ifrån något perfekt jämställt land men vi ligger rejält i framkant på åtminstone några sätt. Med tanke på hur diskussionerna om jämställdhet förs i Sverige är det lätt att tro att det är en prioriterad fråga i västvärlden i stort. Faktum är dock att Sverige är ett av få länder som lagstadgat om jämställdhet på arbetsmarknaden. År 2019 kan vi konstatera att vi är ett av endast totalt 6 länder i hela världen som har arbetsmarknadslagstiftning som gör det olagligt att på olika sätt diskriminera eller särbehandla baserat på könstillhörighet:
- Belgien
- Danmark
- Frankrike
- Lettland
- Luxemburg
- Sverige
Det är möjligtvis en klen tröst, för oavsett hur vi väljer att se på saken är vi sent ute, men för så lite som ett decennium sedan fanns det inga länder i världen som hade lagstiftning av det här slaget. Det går med andra ord långsamt framåt. Lagstiftning är dock ingen garant för en helt jämställd arbetsmarknad. Det är fortfarande så att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män i alla länder i världen.
Undersökningen där detta presenterats har alltså utförts av Världsbanken. I den kollade man på olika faktorer i alla länder i världen. Från grundläggande saker som om kvinnor har samma rätt att röra sig utanför hemmet som män och frågor om huruvida kvinnor får ta samma typer av arbeten som män. Utöver det tittade man på om länderna hade betald mammaledighet och om det fanns någon lagstiftning som förbjöd lönesättning baserat på kön.
Olika jobb – olika löner?
Om du vill ha en ledande roll i att vara med och påverka samhället i en mer jämställd riktning kan det vara en bra idé att gå en ledarskapsutbildning. Mgruppen är ett svenskt företag som tagit ett annorlunda grepp på ledarskapsutbildningar. De är inriktade mot de utmaningar som möter en ledare i verkligheten, snarare än den stelbenta, akademiska teori utan verklighetsförankring som ges i liknande utbildningar på universitetet. Om du tar en executive mba kan det vara ditt första steg mot verklig förändring.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män brukar ofta förklaras med att könen dras till olika typer av jobb. Det brukar heta att kvinnor oftare jobbar exempelvis i vårdsektorn där lönerna är lägre än genomsnittet. Det är dock ett faktum sedan några år tillbaka att fler kvinnor än män läser på universitetet. Och om utbildningsnivån fortsätter att vara lika intimt förknippad med lönenivån som den varit historiskt sett borde vi egentligen redan nu sett att lönegapet minskat ytterligare. Men den här typen av saker tenderar att röra sig långsamt. Och vi kan i alla fall konstatera att utvecklingen under det senaste decenniet fortsatt går åt rätt håll. En nyckel är att fortsätta öka kvinnors representation inom politiken.