Dali Olofsson har startat Gävles första schackklubb, enbart för kvinnor. Hon kommer från Georgien där det är mycket mer vanligt att kvinnor spelar schack, och valde därför att ta med den traditionen till Sverige. För henne är det självklart att schack är ett jämställt spel som även underlättar integrering: ”Det är världens mest jämlika spel eftersom det bara är den mentala kapaciteten som avgör om du vinner eller förlorar”, säger hon. Sverige var tidigt ute med en kvinna som var nära att bli världsmästare 1923. Då hade hon redan tävlat internationellt för Stockholms Kvinnliga Schackklubb sen 1912.
Ett parti schack för jämställdhet
Idag finns det ungefär 30 000 registrerade schackspelare i Sverige och ungefär 537 aktiva klubbar. Nog är eftersom det inte kräver språkkunskaper. Därför har vissa städer valt att satsa på schack i det offentliga rummet för att bidra till integration mellan grupper. Några exempel är Kulturhuset i Stockholm, som idag samlar ett tiotal spelare, samt utomhus vid Kungsträdgården. Dessutom har Sveriges Schackförbund som stadga att aktivt inkludera underrepresenterade grupper såsom handikappade och nyanlända. Detta för att ”verka för en demokratisk fostran och jämställdhet mellan kön och olika grupper” både på nationell och internationell nivå.
Ojämställt i Sverige
I Dagens Nyheter skrev schackspelaren Anna Lindgren under rubriken ”Ensam dam” att det är för få kvinnor som spelar schack. Hon är kritisk till varför det genomförs separata tävlingar för damer eftersom att just schack enbart handlar om mentala förmågor. Och trots att Sveriges Schackförbundet har i sin stadga att verka för inkludering menar Anna Lindgren att schack för kvinnor är den enda grupp som exkluderas för att ”det är en inneboende egenskap i spelets kulturella status”. Därför menar hon att detta måste uppmärksammas eftersom hon anser att schack är nyckeln till en av våra största samhällsproblem, gränser mellan grupper.