Vad är Jämställdhetsintegrering?

Jämställdhetsintegrering är den svenska regeringens huvudstrategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Det handlar om att systematiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut och processer inom den offentliga sektorn. Men hur fungerar det i praktiken, och vilka resultat har uppnåtts? Den här artikeln granskar jämställdhetsintegreringens framgångar, utmaningar och vägen framåt.

Jämställdhetsintegrering innebär att alla delar av en organisations arbete – från planering och budgetering till genomförande, uppföljning och utvärdering – ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att synliggöra och analysera hur olika förslag och beslut påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar. Istället för att använda generella begrepp som ”medborgare”, är det viktigt att specifikt tala om ”kvinnor och män” och ”flickor och pojkar” för att tydliggöra eventuella skillnader och säkerställa att allas behov tillgodoses. Detta är en central del i Jämställdhetsmyndighetens arbete.

Ett första steg i jämställdhetsintegrering är att identifiera skillnader mellan könen inom det område som berörs. Genom att synliggöra dessa skillnader, exempelvis genom könsuppdelad statistik, kan beslutsfattare få en klarare bild av hur olika grupper påverkas. Tillväxtverket rekommenderar att man i analysen, förutom kön, även inkluderar faktorer som ålder, etnicitet och socioekonomisk bakgrund.

Intersektionellt Perspektiv

För en fullständig bild räcker det inte att enbart fokusera på kön. Andra faktorer, som ålder, etnicitet, funktionsvariation och socioekonomisk bakgrund, samverkar med kön och påverkar människors livsvillkor. Detta kallas för ett intersektionellt perspektiv. Exempelvis kan en kvinna med utländsk bakgrund och funktionsnedsättning möta andra utmaningar än en man med samma bakgrund, eller en infödd, funktionsfrisk kvinna. Genom att beakta detta kan man skapa en mer rättvis och inkluderande verksamhet. Högskolan i Halmstad är ett exempel på en organisation som aktivt arbetar med intersektionalitet.

Jämställdhetsintegrering i Norden och EU

Jämställdhetsintegrering är inte enbart en svensk strategi. En transnordisk studie visar att metoden kan leda till konkreta förbättringar i offentlig verksamhet och bidra till mer likvärdiga möjligheter för medborgarna. Genom att integrera jämställdhetsperspektivet kan myndigheter bättre möta alla invånares behov, oavsett kön.

Inom EU finns ett uttalat åtagande att integrera jämställdhetsperspektivet i all verksamhet. Men en rapport från Europeiska revisionsrätten visar att jämställdhetsintegreringen i EU:s budget inte har fungerat fullt ut. Kommissionen har inte fullt ut levt upp till sitt åtagande, och brister kvarstår i den praktiska tillämpningen, speciellt gällande budgetprocessen.

Framsteg och Utmaningar i Sverige

I Sverige har ett flertal myndigheter ett uttalat uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsmyndigheten har en central roll i att stödja detta arbete. Ett exempel är Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som granskar socialförsäkringsområdet ur ett jämställdhetsperspektiv. ISF:s rapporter har ökat i antal och kvalitet sedan 2010, vilket tyder på en ökad medvetenhet.

Myndigheten för delaktighet (MFD) har också haft ett regeringsuppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering, med fokus på en jämn fördelning av makt och inflytande, vilket är ett av de jämställdhetspolitiska målen.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) erbjuder en vägledning för jämställdhetsintegrering på regional och lokal nivå. SKR framhäver vikten av politiskt engagemang, tydlig styrning, statistik och kontinuerligt förbättringsarbete.

Kritik och Problemområden

Trots framstegen finns det betydande utmaningar. Forskning visar att jämställdhetsintegrering i praktiken inte alltid når upp till de politiska målen. En central kritik, som framförs av forskare vid Örebro universitet, är att maktperspektivet ofta saknas. Detta gör det svårt att komma åt de grundläggande orsakerna till ojämlikhet.

Ett konkret exempel på detta är frågan om mäns våld mot kvinnor, som ofta marginaliseras. Istället för att problematisera rådande maktförhållanden, tenderar fokus att ligga på en politisk enighet om att jämställdhet är positivt för alla, vilket riskerar att urholka begreppets innebörd och dölja de underliggande maktstrukturerna.

Utmaningar inom Budget och Uppföljning

Jämställdhetsbudgetering, det vill säga att integrera jämställdhet i budgetarbetet, är ett annat problemområde. Sveriges Kvinnoorganisationer påpekar att många offentliga stödåtgärder inte är jämställt fördelade.

Trots tydliga förordningar om könsuppdelad statistik, saknas ofta djupgående analyser av skillnaderna mellan könen, vilket försvårar uppföljningen av jämställdhetsarbetet.

Jämställdhet inom Högskolan

Högskolor och universitet har en viktig roll i jämställdhetsarbetet, inte minst genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildning och forskning. En antologi från Liber diskuterar hur man kan arbeta med dessa frågor.

Vägen framåt för Effektivare Jämställdhetsintegrering

För att jämställdhetsintegrering ska bli mer effektiv krävs ett tydligare fokus på de strukturer som skapar ojämlikhet. Ett kritiskt förhållningssätt till maktstrukturer är nödvändigt. Det behövs också ett starkare reformarbete, särskilt på kommunal nivå, där jämställdhetsintegreringen ofta är mer fragmenterad.

Regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), som Statskontoret utvärderat, visar vikten av tydliga mål och stöd till myndigheterna. Statskontoret rekommenderar att regeringen förtydligar myndigheternas uppdrag, ger mer målgruppsanpassade delmål och tydliggör vilka jämställdhetsfrågor som förväntas lösas. En extern stödfunktion, med avgränsat uppdrag, är också viktig.

Sveriges Kvinnoorganisationer föreslår att Jämställdhetsmyndigheten tydligare betonar vikten av att synliggöra både kvinnor och män, och att man motverkar trenden mot ett könsneutralt språk i politik och förvaltning. De efterfrågar också skärpt styrning och bättre uppföljning.

Kommande Utmaningar och Forskningsbehov

Ett område som behöver mer forskning är hur intersektionalitet kan integreras på ett meningsfullt sätt i jämställdhetsarbetet. Det behövs också mer kunskap om hur man kan mäta och följa upp effekterna av jämställdhetsintegrering på lång sikt.

Slutsats

Jämställdhetsintegrering är en lovande, men komplex strategi. För att nå sin fulla potential krävs det att man tar itu med de utmaningar som identifierats, framförallt avsaknaden av maktperspektiv och bristande uppföljning. Genom att fokusera på maktförhållanden, använda relevant statistik, följa upp resultaten, och lära av både framgångar och motgångar, kan den offentliga sektorn i Sverige ta ytterligare steg mot ett mer jämställt samhälle. Ett kontinuerligt och systematiskt arbete, kombinerat med ett kritiskt perspektiv och en vilja att utmana rådande normer, är nyckeln till framgång.